kollegan

en ny tjej på jobbet.
jag har aldrig sett något liknande.
jag känner mig som dregglande sorglig fan som försöker hitta anledningar att springa förbi hennes bord. hon ser rätt bister ut, lite snobbig. mörka ögon, korpsvart hår, markerad mun.

hon är inte lättflörtad. en stor utmaning.

det första jag hörde var klackar mot golvet, det smattrade när hennes högklackade stövlar bar fram henne i korridoren. de flesta har birkenstock på min arbetsplats. redan där stack hon ut.

min blick följer hennes vaggande gång, det osar sex. återhållsam sex.

så får jag se de enorma brösten, vi pratar inte D, kanske DD, snarare E.
stora fasta, ett skärp markerar midjan och brösten hamnar än mer i blickfång.
en randig tajt tröja där ränderna går i vågor över bysten.
jag försöker verkligen att inte stirra.

men fantiserar; jag får leka med dem, får ägna hur mycket tid jag bara vill åt att slicka vårtgården knottrig, gå i cirklar runt runt bröstvårtorna medan de styvnar, naffsa lätt i dem, suga in dem mellan mina läppar, bita lätt och låta tungan gå fjärilslätt på allra yttersta toppen, släppa ner saliv som fastnar mellan min mun och vårtorna, kladdigt, sexigt…känna hur hon njuter av min tunga, mina ivriga fingrar…så får jag dem i mina händer, väger dem underifrån, smeker längs sidorna upp mot armhålorna, vänder händerna med handflatan ut och glider långsamt ner, pressar samman brösten och låter åter tungan göra jobbet, kysser ena bröstet, går snabbt över till det andra, kan inte sluta.

det finns människor som gillar bröst, och så finns det människor som älskar bröst. så enkelt tror jag att det är.